Så fungerar ett arvskifte

Efter att någon har avlidit, är sista steget i dödsboförvaltningen ett arvskifte. En bouppteckning görs, borgenärerna ska ha betalt och arvingarna få ut sitt arv, först därefter upphör dödsboet.

Ordningsföljden

  • Alla skulder ska betalas.
  • Om den avlidne var gift eller sambo, ska en bodelning först göras.
  • Testamentsgåvorna lämnas därefter ut. Detta gäller om någon får en gåva genom ett

testamente, det kan vara en bestämd summa pengar, förfogande till en egendom eller en

bestämd sak.

  • Sist görs ett arvskifte, där det kvarvarande delas upp mellan arvingarna och allmänna

testamentstagare.

Enmansdödsbo

Det görs inget arvskifte när det gäller ett enmansdödsbo. Då ärver den enda dödsbodelägaren allt. Det är vid dessa skeenden väldigt viktigt att alla tillgångar förs över på arvingen. Avsluta de bankkonton som finns och registrera alla värdepapper på arvingen vid arvskifteshandling. Görs inte det, kan det se ut som om dödsboet fortfarande finns kvar som en egen juridisk person. I så fall måste dödsboet deklarera alla inkomster i självdeklarationen varje år. Det är den registrerade bouppteckningen som används som grund när överföringar av tillgångar finns.

Ofullständigt arvskifte

Om dödsboägarna vill kan de välja att göra ett ofullständigt arvskifte, och då byts bara en viss del av egendomen, och resterande får ligga kvar oskiftat i dödsboet. Detta kan göras om det i dödsboet både finns till exempel en bostadsrätt och premieobligationer. Parterna kan då välja att byta ut bostadsrätten, och behålla obligationerna, för att senare dela på eventuella vinster.

Slutligt skifte

Ibland vill inte delägarna skifta dödsboet, och syskon kan samsas om det i flera år. Till slut blir det dock inte hållbart, något av syskonen avlider och deras barn blir då arvingar. Ju fler arvingar desto svårare att hålla sams, och dödsboet blir inte längre hållbart. Någon gång måste ett arvskifte göras och det är extra besvärligt att vänta om det gäller en lantbruksegendom. Det är därför sagt att ett dödsbo, eller fastighet bör säljas inom fyra år efter att dödsfallet inträffade.

Skiftesman

När dödsbodelägarna inte  kan komma överens om hur dödsboet ska delas, går det att vända sig till tingsrätten och ansöka om en skiftesman. Han/hon ska då göra ett tvångsskifte och det kan leda till onödigt mycket besvär. Skiftesmannen är förpliktad att se till att alla arvingar får sin lott. Finns det till exempel en fastighet, ska alla delägare ha en andel var, och de blir då samägare till fastigheten.

Arvskifteshandlingar

Om den avlidne var gift eller sambo när han/hon avled, vet ingen förrän efter bodelningen hur stor dennes kvarlåtenskap är. Det är vanligt att skriva upp i arvskifteshandlingen alla saker som finns och det ska vara mer utförligt än i bouppteckningen. Vanligtvist delas lösöre upp när arvingarna städar ur bostaden och genom överenskommelse tar med sig någon sak som har mest betydelse för den enskilde.